Stora klimatfördelar för eko

Det ekologiska jordbrukets klimatpåverkan är på flera punkter bättre ur klimatsynpunkt än det konventionella, visar en studie från SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik.  Främst eftersom ekologisk produktion inte tillåter användning av konstgödsel.

Konstgödsel, som KRAV-bönder inte får använda i sin produktion, är en riktig klimatbov. Både vad gäller tillverkningen och användande, visar studien. Konstgödselanvändningen inom konventionellt lantbruk är därför en av de största orsakerna till klimatavtryck från konventionell odling. Av samma skäl är avsaknaden av konstgödsel inom det ekologiska lantbruket dess allra största klimatfördel.

SIKs studie visar att ekologisk produktion, i de allra flesta fall, står för mindre utsläpp av växthusgaser än konventionell, till exempel:

• Vid produktion av grovfoder (gräs och klöver) har ekologisk produktion låga växthusgasutsläpp som genomgående är lägre än konventionellt grovfoder
• Vid odling av spannmål har ekologiskt en något lägre klimatpåverkan, relaterat till skördens storlek, än konventionell spannmål
• Vid odling av oljeväxter och åkerböna är klimatpåverkan från konventionell och ekologisk odling likvärdig

Ekologiskt lantbruk har kritiserats ur klimataspekt eftersom skördarna oftast inte är lika stora som de konventionella och studien visar att klimatavtrycket från ekologiskt lantbruk är relaterat till skördens storlek.

– Det är en viktig aspekt, samtidigt får vi inte glömma bort vad som jämförs. Ekologiska skördar har inte tillkommit på konstgjord väg med tillsatt konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det är fundamentalt viktigt att dessa kvalitéter och i slutändan enorma miljöfördelar vägs in i en jämförelse, inte bara klimatpåverkan, säger Lars Nellmer, VD för KRAV.

Andra aspekter som studien inte kunnat ta med i sina klimatberäkningar är till exempel betydelsen av kolinlagring, där ekologisk produktion har en stor fördel med betesmarker som binder upp klimatpåverkande gaser.

–  Jag vill betona att beräkningarna i studien är oerhört komplexa och osäkra. Vad vi hoppas kunna belysa är var olika odlingsmetoder har sina styrkor och brister och att vi sedan fokuserar på att åtgärda bristerna, säger Christel Cederberg på SIK.

Läs mer:
SIKs studie
Vetenskapsradion