Första steget till en klimatmärkning av mat

Nu tas första steget mot en klimatmärkning av livsmedel. Idag presenteras första förslaget till regler för en märkning av frukt & grönt, spannmål, ärtor och bönor samt fisk & skaldjur. Initiativet till klimatmärkningen har tagits av KRAV och Svenskt Sigill. Förslaget skickas nu ut på en öppen remiss till intresserade inom livsmedelsektorn. - Nu börjar det bli konkret hur reglerna kan för en klimatmärkning på mat kan se ut, säger Sören Persson, vd Svenskt Sigill. Vi hoppas att de första produkterna med klimatmärkningen kan finnas i butikerna till hösten. Matproduktionen står för drygt en femtedel av de växthusgaser vi släpper ut i Sverige. Samtidigt vill nio av tio konsumenter ha en märkning som hjälper dem att välja ett bättre klimatalternativ i matbutiken.* Grundprincipen för märkningen är att de produkter som uppfyller reglerna för klimatmärkningen är producerade på ett sätt som rejält minskar utsläppen av klimatgaser jämfört med produkter som inte uppfyller reglerna. - Många har sagt att det här är svårt, för att inte säga omöjligt. Därför är det roligt att vi faktiskt har lyckats hitta de viktigaste klimatpåverkande faktorerna i matproduktionen, Konsumenterna vill kunna välja klimatsmart mat. Nu får de chansen, säger Johan Cejie, regelchef på KRAV. Förslaget presenterar nu regler för frukt, grönsaker, spannmål, trindsäd (ärtor och bönor) samt fisk och skaldjur. Arbetet med att ta fram förslag till regler för kött, mjölk mm startar i höst. Klimatsmart produktion Klimatmärkningen är en s.k. produktionsmärkning. Det innebär att reglerna omfattar hela kedjan i produktionen, från båten eller gården med gödsel och foder, till förpackningar och lagring. Märkningen kommer inte att guida konsumenten till de minst klimatpåverkande produkterna, d.v.s. att välja mellan exempelvis kött eller bönor. Märkningen presenterar istället de bästa klimatalternativen inom varje produktkategori. Några av Sveriges främsta forskare och experter inom mat och klimat har medverkat i projektet. De har identifierat de steg i livsmedelskedjan som har den största klimatpåverkan, och sedan föreslagit krav på åtgärder som minskar klimatpåverkan i de stegen. Klimatmärkningen kommer att vara en symbol på förpackningen som står för att denna produkt är framställd på ett klimatsmart sätt, och åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan i livsmedelskedjan. Klimatmärket redovisar däremot inte några siffror för klimatpåverkan för respektive produkt som är märkt. Märkningen måste vara enkel för att förstås av konsumenten - som ofta väljer produkten på några få sekunder. Att ta fram siffror för varje produkt skulle innebära kostsamma utredningar, och dessutom vara mer förvirrande än informativt för konsumenterna. Några exempel på regler som föreslås för frukt & grönt, spannmål & trindsäd (ärtor och bönor) samt fisk & skaldjur • I växthus är det uppvärmningen av växthuset som står för den allra största delen av klimatpåverkan. Därför ställs kravet att minst 80% av bränslet som används till uppvärmningen skall vara förnybart, t.ex. flis. Krav på isolering finns också. Dessa åtgärder innebär att utsläppen av växthusgaser minskar dramatiskt. • Handelsgödsel som används i konventionell odling måste vara tillverkat i anläggningar som har lustgasfilter. Studier har visat att hälften av klimatgasutsläppen i den svenska spannmålsproduktionen kan komma från produktionen av själva mineralgödseln. Att minska utsläppen vid produktionen av mineralgödseln kan därför minska de totala utsläppen väsentligt. • Kväve och gödsel får inte tillföras i större mängd än Jordbruksverkets riktlinjer. Eftersom den lustgas som avges från jordbruksmarken troligen är den största enskilda bidraget till klimatpåverkan från svenskt jordbruk, är detta en mycket viktig regel. • För fisk och skaldjur gäller att fisk från hotade bestånd inte kan klimatmärkas. Krav på energisnåla metoder ställs: bottentrålning, bomtrålning eller s.k. skrapning tillåts inte. Även krav på förnybar energi i fodertillverkningen ställs. I denna första omgång regler ingår enbart produkter producerade i Sverige och som är anslutna till KRAV eller Svenskt Sigill. Arbetet med att ta fram regler för transporter pågår. Inom fiskområdet är det begränsat till Norden. I framtida regler kommer dock även regler för importvaror att ingå. Det finns också en möjlighet att andra certifieringssystem kan få märka produkter. Svenskt Sigill kommer att använda reglerna i en s.k. tilläggsmärkning, d.v.s. en symbol kommer att kompletteras till det befintliga Svenskt Sigill-märket. KRAV kommer troligen att under en övergångsperiod tillämpa tilläggsmärkning för att på sikt integrera reglerna i befintliga KRAV-regler. Hela förslaget på regler finns på www.krav.se/klimat och www.svensktsigill.se Bakom förslaget står KRAV, Svenskt Sigill, Lantmännen, LRF, Milko och Skånemejerier. Jordbruksverket har deltagit i arbetet. För mer information Sören Persson vd Svenskt Sigill 08-787 53 89 Johan Cejie Regelutvecklingschef KRAV 018-17 45 17; 070-665 93 76 * Enligt undersökning från Naturvårdsverket. Andra undersökningar har visat liknande resultat.