EU-kommissionen storsatsar på ekologisk mat för ökad hållbarhet

Torsdagen 25 mars publicerade EU-kommissionen en handlingsplan för hur den ekologiska livsmedelsmarknaden och det ekologiska lantbruket ska växa. Handlingsplanen har en “push-pull” ingång med målet att både stimulera efterfrågan och öka omställningen. Den sätter det ekologiska lantbruket i fokus för omställningen mot ett mer hållbart livsmedelssystem.

Våren 2020 släpptes EU:s livsmedelsstrategi “Farm to fork” och en strategi för biologisk mångfald som båda innehåller tydliga mål om att den ekologiska produktionen i Europa ska öka från ca 8 procent till 25 procent år 2030. Nu har kommissionen antagit en tydlig och handlingskraftig plan för hur detta ska bli verklighet. Handlingsplanen är indelad i tre delar för att dels stärka efterfrågan på ekologiska livsmedel, dels öka omställningen till ekologisk produktion och dels ytterligare stärka hållbarhetsnyttan med det ekologiska lantbruket. Satsningarna inom handlingsplanen är tidsbestämda och vissa rör europeisk nivå medan andra behöver drivas och implementeras på nationell nivå.

Denna satsning välkomnas av ekorörelsen som en tydlig signal att den ekologiska produktionen är en förebild för det europeiska lantbruket och något som kan stärka hela samhället, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

– Nu måste Sverige visa att man är ett föregångsland och ta tillvara den potential som finns hos de svenska ekobönderna. Sverige är ett viktigt eko-land i EU och med dessa satsningar har vi en stor möjlighet att bygga konkurrenskraft, med hjälp av en matproduktion inom planetens gränser, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.

– Det har inte funnits någon handlingsplan sedan 2014, så detta visar tydligt EU:s ambitioner för ekologisk produktion. Det är oerhört glädjande – för Europa, för Sverige och för miljön, säger KRAVs vd Anita Falkenek.

I handlingsplanen finns bland annat följande punkter som har relevans för Sverige:

• 30 procent av EU:s budget för forskning och utveckling inom jordbruk, skog och landsbygdsutveckling ska öronmärkas till ekosektorn.
• Vikten av nationella mål och strategier för den ekologiska produktionen och konsumtionen.
• Införandet av en årlig dag för ekologisk produktion, “Organic Day”, för att öka kunskapen om och intresset för ekologiskt lantbruk.
• Uppmuntran till medlemsländerna att införa “ekologiska regioner” likt Italien, där lantbrukare, medborgare, företag och offentlig sektor samarbetar kring ett hållbart brukande av lokala resurser baserat på de ekologiska principerna. Målet är att stärka regionen både ekonomiskt, sociokulturellt och miljömässigt.
• Ringmärkt budget för att marknadsföra ekologiska produkter mer till konsument.
• En europeisk studie ska genomföras för att visa det verkliga priset för maten, där målet är att mat som produceras på ett miljö-ovänligt sätt ska blir dyrare.
• Stärkt rådgivning inom ekologisk produktion och omställning.

Det enskilt viktigaste politikområdet för att påverka utvecklingen i lantbruket är EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. Det pekas också ut av Kommissionen som ett område där medlemsländerna själva nu har en möjlighet att skapa tydliga ersättningar till ekologisk produktion likväl som till rådgivning och andra främjande insatser riktade till såväl ekolantbrukare som konventionella lantbrukare på väg mot omställning.

– I Sverige pågår just nu arbetet med en nationell strategisk plan för CAP och det är oerhört viktigt att ekologisk produktion samt rådgivning och andra främjande insatser prioriteras om vi ska hänga med i den här utvecklingen, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.

Kontaktuppgifter:

Ida Lind, projekt- och kommunikationsstrateg 072-30 98 395 ida.lind@ekolantbruk.se

Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare, 070-38 09 396 sofia.sollen-norrlin@ekolantbruk.se

Carina Johansson, pressansvarig KRAV, 070-607 30 78, carina.johansson@krav.se